Och nu påväg hem

Det blev en väldigt kort visit denna gång. Jag kom ju just dit och nu sitter jag redan på tåget påväg hem. Gårdagen var mycket bättre. Mamma fick ju sova där och då vågade och kunde hon äntligen sova. Under helgen är det inte heller på samma sätt program hela tiden. Ingen skolundervisning och ingen fysioterapeut. Hon var först ganska deppig men senare på dagen och mot kvällen så skrattade hon flera gånger och var på lite bättre humör. Hon har blivit mycket bättre på att röra sig och hon klarar av att använda en smått skakande högerhand för att göra vissa saker själv. När hon satt i stolen så kunde hon t.ex. hålla i gaffeln och äta själv. Men hon blir fort trött och då får man göra det åt henne. Krafterna räcker bara till för att göra lite. Hon kunde till och med lägga läppomada och läppglans själv. Det hade hon fått i julklapp och ville testa för att se hur det såg ut. 

När hon låg i sängen så ville hon vid ett tillfälle ligga på sidan iställen för på ryggen. Vi ställde oss för att hjälpa till men innan vi hann börja så tog hon kraft och börja vända på sig själv. Snacka om förvåning, sköterskorna visste inte vart dom skulle börja ta vägen de blev så förvånade över hennes framsteg. Hon slapp nästan hela vägen, men hon räckte inte helt fram till sängkanten för att kunna dra den sista biten så då fick vi hjälpa till. Alltså vilken förändring, vi var mäkta förvånade och superstolta över de framsteg hon gör. På kvällen spelade vi lite enkla spel som hon själv kan vara med och flytta figurerna på och sen när hon blev för trött så flyttade vi dem, roligt var det iallafall.

Mamma kommer få sova där nu en tid framöver tills Julia klarar sig själv lite bättre. Inatt sov hon helt okej, men på morgonen var hon så trött så då fortsatte hon sova en till förmiddagen. Idag var humöret lite sådär, inte på topp. Att falla ner i en deppression efter en sånhär grej är så lätt, vilket är heelt förståeligt. Det är svårt att veta vad man kan göra för att hjälpa.

Men sådär överlag så har även denna dag hittills varit bra. De har fått sluta med en hjärtstärkande medicin (hurra, det betyder att hjärtat är så pass starkt och funkar så pass bra att det inte behöver extra medicin) så nu har hon bara ibland medicin som kommer i slangar. Så nu på dagen var de enda slangarna hon hade elektroder (?), såna slangar som mäter puls och sånt annat viktigt, en slang som mätte saturationen och slang i näsan som extra andning. Vilket hon förövrigt nästan inte ens behöver längre, hon klarar sig bra när vi ibland i korta perioder har bort den. Eftersom hon nu i princip är slanglös under dagen så ska hon få sitta i stolen OCH komma ut ur rummet i korridoren. Är så ledsen över att jag missar det, skulle sååå vilja se det. 

Förresten så berättade vi idag om ringen hon har vunnit från Kecklund. Ögonen blev bara större och större när vi berättade om det. Vi läste upp lite kommentarer som folk hade skrivit och sen när vi frågade "vet du men som vann?" Så svarade hon nervöst "jag?". Hon blev jätteglad, och log stort när vi visade bilden på den och det började gå upp för henne att det är hennes ring. Tack vare alla fina kommentarer och alla som tänkt på henne så har hon fått den. Vi vill verkligen tacka alla och speciellt Ronja som var den första som skrev och som vann den åt Julia. Hon blev verkligen jätteglad.