Hon har visst bestämt sig för att bli frisk!

Fröken unstoppable är på gång. Crp (ett värde som visar hur stor infektionsrisk man har, eller något i den stilen tror jag, som sagt no expert here) hade idag sjunkit ner till 102, det ska vara åtm under 10 kanske 5? Och igår hade det som högst varit uppe på 240, med andra ord inte bra. Men nu hade det ju sjunkit till idag, ett väldigt gott tecken. Det verkar som att antibiotikan gör sitt jobb!

Kära vänner idag har Julia STÅTT på golvet för första gången på över 5 veckor. De var förstås två personer som höll hårt i henne och hjälpte henne men hon sa att det inte ens tog sjukt att stå, vilket det tidigare gjort när hon försökt sig på något i en mer stående position. Hon kunde dessutom, med hjälp förstås, ta några få steg fram och tillbaka till stolen hon satt i idag. Det ni! Det skulle man inte tro. Hon börjar bli trött på sjukhusvistelsen nu och gör allt hon kan för att bli bra och komma bort därifrån så fort som möjligt. Hon är ganska otrolig den där systern min.

Så hon verkar alltså vara på bättringsvägen, och vi vågar tro att det allvarliga och det värsta är över för denna gång. Mamma sa att hon nu längre inte är nervös utan hon känner sig ganska lugn. Skönt att höra. Julia själv har varit väldigt pigg och positiv idag också. Hon fortsätter att överraska sköterskorna på teho över hur stark hon börjar bli. Kroppen svarar bra på dialysen som de har åt henne för att hålla vätskebalasen på en normal nivå. Hon har nog ännu den stora masken över näsa och mun för att hjälpa henne med andningen. Men redan igår började de försöka träna upp hennes andning med en midre mask ungefär 1h och de har de också tränat på idag. Så just nu ser det bättre ut än det gjorde i början på veckan. Vi får bara hoppas att det fortsätter gå åt detta håll!