Igår åkte pappa och jag dit och vi hade Selma med oss. Mamma och Julia stod där ute och väntade på oss när vi kom. De fick träffa Selma (vår hund ifall det är någon som inte vet) för första gången på 3 månader. Det var ett väldigt glatt möte. Selma märkte inget alls när vi gick mot dem men sen när de började ropa på henne så fick hon fart på benen. Vi for ut och gå en sväng, väldigt intressant hur bilisterna genast stannar utan att ens fundera på det när man kommer gående med någon i rullstol. (Också extremt roligt att se folks förvånade min när hon stiger upp ur rullstolen och går en bit, priceless!)
Fröken Selma hittade något väldigt intressant att titta på när mamma skulle ta bild, förstås.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar