onsdag 14 januari 2015

Vad ska jag göra efter gymnasiet?

"Vad ska du göra efter gymnasiet"

Jag fick den kommentaren av en anonym läsare i mitt förra inlägg och jag insåg att jag inte berättat för er (tror jag?) om mina planer/min framtid. Eftersom kommentaren är anonym så tror och hoppas jag att det är okej att jag använder den i inlägget?!
Den frågan är något som man under hela gymnasietiden men speciellt under trean får höra väldigt mycket. Under hela ettan och halva tvåan så hade jag ingen aning om vad jag ville bli eller vad jag ville göra med mitt liv. Men i våras klarnade allt, alla pusselbitar föll på plats. Och i dagens läge kan jag med säkerhet berätta vad jag vill och vart jag vill ta vägen.

Efter gymnasiet ska jag studera till socionom, jag skrev "ska" istället för "vill" av den enkla orsaken att det inte finns något annat jag vill. Det finns inget annat jag vill studera. Socionomyrket är något jag har funnit en passion för, jag brinner för det och längtar tills jag ska få börja med det. Helst av allt vill jag till socionom vid Arcada i Helsingfors, jag blev ganska så kär i skolan när vi var där på studiebesök i höstas, på andra plats lägger jag socionom vid Novia i Åbo och på tredje plats socionom vid Novia i Vasa, om jag måste fylla i fler ansökningar så får jag hitta på något, så långt har jag inte tänkt ännu eftersom jag inte vill något annat. Jag ska söka in redan i vår och slipper jag in så skjuter jag upp mina studier ett år. Jag ska alltså ta ett mellanår, jag ska fixa ett jobb och förtjäna ihop en summa pengar så jag har råda att leva och bo ensam utan att behöva äta nudlar under hela studietiden. Jag skulle gärna åka på en resa också men det får bli ett senare "problem".
Om jag inte slipper in så tar jag öndå ett mellanår och gör precis det som jag skrev innan och sen söker jag in på nytt våren 2016. Slipper jag inte in då, så ja, då vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig till. Tyvärr så ska det ju ske några ändringar gällande fortsatta studier och ansökningar och sånt så vi får se hur det blir, mer om det sen när jag har koll på läget.

"Utbildningen har som mål att utbilda socionomer med bred baskunskap. Du kan arbeta med barn och unga, med vuxna i utsatta livssituationer, med äldre eller med personer som har funktionsnedsättningar.. Ur ett socialpedagogiskt perspektiv lär du dig att se resurser och behov hos individen i olika livsskeden och livssituationer. Bemötande av brukare/klienter och klientgrupper ligger i fokus för utbildningen. Din uppgift som utexaminerad blir att inspirera, stöda och stärka individers möjlighet och förmåga till delaktighet och livshantering. Då du är klar med studierna kan du uppfatta förändringar i samhället och har även beredskap att påverka och vara med om att utveckla livsvillkor för individer i utsatta livssituationer. Du får en god teoretisk grund och kännedom om socialservicesystemet och arbetar för klientens välbefinnande och sociala trygghet.

Särskilda studier kring människor i utsatta livssituationer, med t.ex. missbruk och mental ohälsa, utgör en fördjupning i utbildningen. Genom breddstudier, fördjupad praktik och examensarbete väljer du profilering inom ditt yrkesområde."
http://www.arcada.fi/sv/bachelorexamen/socionom
Såhär står det om sociomutbildningen på arcadas hemsida.

Jag vill inte jobba på ett åldringshem eller på dagis, visst kan jag göra det om det inte finns något annat men det är inte det jag brinner för. Jag brinner verkligen för att hjälpa de svagare i samhället, de som kanske inte får den hjälp de behöver, de vars liv jag kanske till och med kan förändra. Jag vill jobba på de mer, ja vad ska man säga tyngre områdena. Visst alla områden är tunga men dessa är nog ett steg högre upp tror jag, men jag vet ju inte helt än. Jag vill jobba med t.ex. (kom ihåg att jag räknar upp olika exempel här, jag är ingen expert på området ännu och jag kanske inte alls har möjlighet att jobba med alla dessa människor men det är svårt att förklara mig via en text) alkoholister, drogmissbrukare, kanske hjälpa nya invandrare att lära sig om Finland och få en bra grund, jag skulle gärna också hjälpa familjer som har någon svårt sjuk medlem och kanske med barn som bor i utsatta livsförhållanden. Allt sånt är exempel på vad jag skulle vilja göra. Jag vet att det är ett väldigt psykiskt tungt yrke men jag tror att jag kan klara av det, det lär ju märkas om jag inte gör det.

 Det här är något som jag nu i nästan ett helt år har varit helt säker på, det finns inget annat som lockar alls. Det är socionom jag ska vara och socionom ska jag bli! Utbildningen är ca. 3,5 år vilket för mig känns helt lagom och bra. Trots att jag ska ta ett mellanår så ser jag verkligen fram emot det som förhoppningsvis väntar, men mellanåret kommer vara helt behövligt och det är också helt rätt val. Oj detta blev långt, men det är ju något som inte går att förklara på 5 rader. Hoppas ni förstod vad jag försökte förklara!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar