Det kan man lugnt säga. Har sedan länge vetat att min engelskalärare är en helt suverän lärare, en av de bästa. Och i onsdags så blev det bevisat igen. Jag skriver ju hälsa på måndag och utöver det så har jag flera större skolarbeten ogjorda som det helt enkelt inte funnits tid till. En engelska läsförståelse skulle vara inlämnad på fredag och jag insåg då att jag var tvungen att fråga om det fanns någon möjlighet att jag skulle få mera tid på mig att göra klart den, för annars skulle den bara bli slarvigt gjord och allmänt dålig. Och det hon svarade gjorde mig så glad. (Jag skriver inte engelska i höst men de som gör det skriver på onsdag, och bl.a. därför skulle läsförståelsen vara inlämnad på fredag)
"Absolut får du det det, strunta i engelskan och fokusera fullt ut hälsan du nu och sen tar du itu med läsförståelsen när du har tid! Bara den är inlämnad innan kursen är slut så är jag nöjd, det här underlättar egentligen mitt arbete haha".
Tack för att du kunde visa lite medkänsla och förstå att studentskrivningarna kommer före andra läxor, något som många andra lärare fortfarande inte tycks ha förstått. Så om någon lärare någonstans i världen läser detta, ta lärdom. En bra lärare förstår att vissa saker helt enkelt är viktigare än andra. Var lite medmänskliga, tro mig, det uppskattas. Vi är inga superhjältar, vi har så mycket läxor och så många arbeten som ska bli gjorda samtidigt som vi kanske ska läsa till studentskrivningarna, något som just nu (iaf för mig) känns som livsavgörande moment. Vi varken hinner eller orkar. Och när jag t.ex. har en massa att göra och för lite tid så får jag ångest och stänger av totalt, jag får inget gjort och trackar ner mig själv för att tiden går och jag gör inget åt saken men samtidigt kommer jag mig inte för att ta itu med något, för jag orkar inte och motivationen existerar inte.
"Du skulle ha läst under sommaren" är det vissa lärare som kommer och säger. Jamen tack du, menar du alltså att jag inte ska läsa något när skolan börjar igen för då ska jag redan kunna allt till provet och bara fokusera på andra skoluppgifter? Ursäkta men hur tänkte du nu? Minns du inte att du själv en gång i tiden var en rädd 18-åring som fasade inför studentskrivningarna med en massa andra ogjorda skoluppgifter som spökade.
Det är inte alltid så enkelt att veta vad man ska göra eller hur man ska prioritera, vi är unga, vi gör brutala misstag och efter 3-4 gånger så lär vi väl oss något av dem. Men snälla, visa en liten gnutta sympati.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar